cissiforsberg

Why do we always want more?

Publicerad 2015-02-11 11:45:00 i Allmänt,

Har satt mig själv i en lite knivig situation.. En situation som jag redan från början visste att jag skulle hamna i. So it's all my own fault.
 
Min sex-vän och jag har träffats ett tag nu och det går ju självklart inte att inte falla för någon som får dig att må bra. I'm starting to fall.. Och jag känner att jag kommer falla hårt om jag inte stoppar det här och nu. Har nu några dagar hemma i Sundsvall där jag kan tänka i lugn och ro. Samtidigt så får jag för mig att han bara är min rebound efter P men det känns som att han är värd mer än det.
 
Anyway, redan från första veckorna vi träffades så fick jag veta att han inte vill ha något förhållande. Det är något som legat och gnagt i mitt bakhuvud sedan dess. Min plan var ju att inte träffa någon i Oslo pga att jag nån gång kommer flytta tillbaka till Sverige. Men samtidigt så skulle jag ju aldrig lämna något som betydde något. Känner lite att det är en sån sak som man får ta när det kommer.  
 
Vi vill ju alltid ha det vi inte kan få.. Är det därför jag vill vara med honom eller tycker jag om honom på riktigt? Jag har gjort misstaget förut och tänker inte göra det igen, har aldrig känt mig så elak som jag gjorde då.
 
Så mina tankar nu är om jag bara ska gå min väg, lämna det nu innan det blir ännu ett heartbreak. Men min starka sida är inte att gå min väg, har många goda exempel på det. Så ska jag förstöra det? Få honom att gå sin väg för att "rädda" mig själv. Eller ska jag bara fortsätta som det är och vänta på att bli sårad.
 
Det är också den grejen med att man alltid vill ha mer. Jag har ju allt med honom förutom att vi är tillsammans, och vad är egentligen skillnaden? Vi gör ju i princip samma saker. Varför kan jag inte bara vara nöjd?
 
Inatt blev han trött på alla mina frågor, jag blir också trött på min själv men jag kan inte låta bli. Det är så mycket som snurrar i mitt huvud så jag måste släppa ut en del. Det är som jag säger till Therese, allt känns så jäkla bra när jag ligger i hans famn men såfort jag är ensam eller åtminstone inte nära honom så kommer tusen tankar. Borde jag gå? Ska jag ignorera mina tankar? Ska jag chansa?
 
Vi har ju lämnat alla dörrar öppna men min magkänsla säger att den dörren jag vill ska stå på glänt är stängd och har tio lås..and the keys are missing.
 
Det här inlägget är ju inte alls speciellt roligt att läsa kan jag tänka mig, men eftersom min sex-vän är lite trött på alla mina frågor och tankar så måste jag få ur mig det nånstans. 
 
Nu ska jag se fram emot några dagar med familj och vänner, precis vad jag behöver :) Bara ett plus att solen skiner!

Kommentarer

Postat av: Anonym

Publicerad 2015-02-12 14:50:05

Hej! Jag tycker du bör avsluta det nu.. För din egen skull. Om han redan från början gjort klart att han inte vill ha något förhållande så är det som bäddat för att du blir sårad i och med att du säger att du börjar falla för honom. Killar är väldigt raka och tydliga med vad de vill och inte vill. Säger han att han inte vill ha något förhållande är det så. Vi tjejer är experter på att läsa in för mycket och tolka in saker som inte finns. Han lär inte bli sårad, skit i honom och sätt dig själv i första rummet! Hitta en man som vill ha dig och bara dig det är du värd! Lycka till. Kram

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela