cissiforsberg

Varar det livet ut eller skiljer vi oss?

Publicerad 2013-04-28 22:09:00 i Allmänt,

(lkom ihåg att detta är mina tankar)
 
Häromdagen så kom jag på anledningen till att så många skiljer sig nuförtiden, jag har iaf fått för mig att det inte var lika vanligt "förr i tiden". Det socila nätverket, tror jag, bidrar till skilsmässor. Det är mycket lättare att ha en affär eller en flört nu jämfört med innan facebook fanns, eller mobiler för den delen.
 
Det här är alltså min teori.
 
Jag är inte guds bästa barn och självklart har jag flörtat när jag inte varit singel, klart att man blir glad när man får lite bekräftelse. MEN man behöver inte dra det över en viss "gräns". Om någon kille flörtar med mig på krogen så är det klart att jag kan besvara det med ett leende men jag behöver väl inte nödvändigtvis gå hem med honom? Jag behöver väl inte söka upp honom på fb och prata bakom ryggen på min partner bara för att det är enkelt?
 
Alla behöver vi bli sedda och känna oss speciella, och när vi lever i ett äktenskap och har gjort det ett tag, kommit in i det vardagliga. Det nykära har försvunnit, när man är nöjd. Då är det lätt att man uppskattar att någon annan ser oss. För vissa räcker det att veta att man fortfarande är attraktiv medan andra bryter upp sitt äktenskap för att börja om. Men varför gör man det? Vad är skillnaden på det gamla förhållandet och det nya? Låt mig gissa, man är nykär, det känns underbart att han ser dig som ingen annan gör? Världens härligaste känsla. Men detta förhållande kommer också att komma över det stadiet, det kommer bli vardagligt precis som ditt förra förhållande. Så när du tappat den nykära känslan, kommer du återigen att nappa när nästa kille tycker att du är speciell?
 
Jag tycker bara att det är tragiskt att det ska behöva vara såhär. Jag tycker att det är en sak om man tappar känslorna, växer ifrån varandra eller vilken anledning som helst. Men att lämna sin familj för att man älskar känslan av att vara nykär? Nej det köper jag inte. Det här är som sagt mina åsikter och tankar.
 
Jag tror att det är viktigt att kämpa för sitt förhållande, man kan inte vara glida på en bananskal och tro att allting löser sig. Det är inte lätt att leva med samma människa hela livet, man har sina upp och nedgångar. Det är bara så. Man kan inte leva i ett förhållande utan bråk eller diskussioner. Det gäller bara att ta vara på när det är bra och komma ihåg varför man en gång lovade varandra att vara trogen tills döden skiljer oss åt.

2013-04-20

Publicerad 2013-04-20 22:13:49 i Allmänt,

Ibland har jag mina "moments" då det känns som att tiden stannar upp och jag inser hur mycket jag har att vara tacksam för. Idag har jag haft många sådana moments.

Det första hade jag idag på drakborgen med två av mina underbara syskonbarn Tella och Lovis. När jag såg hur dom lekte och hur lyckliga dom var över att hoppa i hoppborgen eller åka i helikoptern, då blev jag alldeles varm i hjärtat, vilka underbara barn jag är faster åt. Som jag älskar dom. Och ja det finns en risk att faster låser in dom när dom börjar få intresse för killar ;)

Mitt nästa moment var när jag och min prins var ute med hundarna i solen, att se dom hoppa och leka och att få njuta av det med den finaste killen kändes så fruktansvärt bra.

Det sista moment var när jag och hundarna var ute för en stund sen. Förutom ljudet av deras tassar mot geggan så var det alldeles tyst, utsikten över havet fick mig att känna en lugn som om allt var precis som det skulle. Jag ingås att jag är precis där jag vill vara i livet, jag har träffat en helt underbar människa som får mig att le varje dag, som får mig att känna mig som en prinsessa. Han är killen jag vill somna med varje kväll och vakna med varje morgon.

Om

Min profilbild

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela